Julius Regis (pseud. f. Julius Pettersson 1889-07-20 - 1925-01-10)


Foto från: "DN" (1989-07-20)

Hundra år i dag
År 1921 satt Axel Klinckowström på tidningen Figaros redaktion och samtalade med en upptäcktsresande om en ny bok, "Vägen till Iblis" av Julius Regis.
Denna äventyrsroman utspelar sig i arabisk miljö. Herr upptäcktsresanden var av den åsikten att författaren måtte ha spenderat åtskillig tid i arabiska länder för att kunna skriva som han gjorde.
I samma stund inträdde en liten puckelryggig man vid namn Pettersson (som i Svenskt författarlexikon stavas Petersson) för att lämna ett bidrag.
Nä, sa Pettersson, jag har inte varit utanför Stockholm.
En av Namn och nytts läsare har bett oss att påminna om författaren Julius Pettersson, i all synnerhet som han i dag skulle ha fyllt hundra år.
Han föddes den 20 juli 1889 i huvudstaden, tog studenten 1909 i Östermalms läroverk, varefter han prompt anställdes på Norstedts förlag, där han blev kvar till 1917.
Hans pappa var handelsresande och hette i förnamn Axel Regis. Det sistnämnda tog sonen Julius som författarnamn, och han höll sin hemlighet tämligen väl bevarad, många av hans böcker gavs ut av Åhlén & Åkerlund.
Han debuterade med detektivromanen "Blå spåret". Den dyker upp då och då på antikvariat.
Möjligen på grund av sitt lyte var Julius en tillbakadragen, stillsam och blyg person. Hans fantasiliv var däremot mer vidlyftigt, och berättartekniskt inspirerades han av filmen.
Han gav tillsammans med Edvin Hall ut en filmhistorik så tidigt som 1920, "Filmens roman. En världserövrares historia berättad i korta kapitel."
Julius Regis håller ett högt tempo i sina deckare, man kastas , huvudstupa in i handlingen och sen går det med god fart genom dramatiken.
Deckarkännaren Åke Runnquist tycker inte att Regis Stockholmsskildringar riktigt kan mäta sig med Trenters, men de är goda nog, skarpsynta och välbalanserade, och precis lagom portionerade för att inte störa detektiven i hans arbete.
Deckaren i fråga hette förresten Maurice Wallion, han var som en del av sina kolleger journalist, jobbade på Dagskuriren i Klara oeh bodde med hushållerska på Valhallavägen.
Det var en utpräglad Holmestyp, skarpsinnig och näst intill övermänsklig.
I tidens stil var Julius skurkar exotiska typer och så fort den ryska revolutionen ägt rum fick den skicka svartmuskiga läderrockade skummisar till den svenska litteraturen.
Julius Petterssons postumt utgivna novellsamling "Sanningen om Cro-Cro" 1930 fick ett mycket gott mottagande.
Han skrev några ungdomsböcker och några science fictionartade verk, till exempel "Vid de sex kaptenernas bord" som kallades "Några Jules Verne-historier".
"Kopparhuset" (1918), "Eldens hus" (1923) och "Granitporten" (1924) heter några av hans mest kända detektivromaner.
Sista tiden bodde han på Repslagargatan 5, vid Slussen. Han blev sjuk och avled den 10 januari 1925.
Nils Forsell hyllade honom i en DN-artikel 1941, där han beklagar förlusten av vad som skulle ha blivit en lysande författare av romaner och kanske filmmanuskript.
Text från: "DN" (1989-07-20)

KRIMINAL- och ÄVENTYRSLITTERATUR:
19__ -
19__ -
19__ -
19__ -
19__ -
19__ -
20__ -
20__ -
20__ -
20__ -
20__ -
20__ -